För 150 år sedan fanns det inget land som Tyskland. Dåvarande territorium som kallas Tyskland regerade av ett antal prinsar. Den största av dessa var Prussia, som ockuperade den östra delen av dagens Tyskland och stora delar av Polen. 1860, började Prussia att annektera andra små tyska stater och grundade det tyska imperiet 1871. Härskarna av den nya staten var Prussians premiärminister och kanslern av det nya tyska imperiet, Otto von Bismarck. Bismarck var en lyckad statsman, speciellt i utrikespolitik men han var inte lika lyckad i familjeaffärer. En av orsakerna till detta var en grupp av intellektuella kända som ”National Liberal”, som kan liknas med den franska anti-prästeskapet, som hade tagit till sig en anti-religiös policy. I order att behålla samhållningen av Tyskland, Nationalliberalerna trodde det var nödvändigt att befria människorna från någon mening av anslutning utanför dess gränser, och angående relationen mellan en tredjedel av befolkningen och den katolska Påven som det största hinder till detta. Befrämjande av Nationalliberalerna, Bismarck gick ombord på en anti-katolsk kampanj känd som Kulturkampf eller ”kulturkriget.” Det var också beskriven som en strävan att kontrollera tyskarnas intellekt. Under Kulturkampf, katoliker, speciellt i den södra delen av Tyskland förtrycktes. År 1872, i samtycke med en lag som hade blivit passerad, alla Jesuit-präster i landet blev samlade under en natt och deras institutioner konfiskerades. Med samtycke med ”Maj lagen,” (maigesteze) passerades år 1873, alla präster som arbetade för regeringen blev uppsagda, kyrkan blev förbjuden i all verksamhet i ärenden relaterat till bröllop och utbildning, och ämnen av predikan blev begränsade. Ett antal ärkebiskoper blev arresterade och 1300 kyrkor blev slutligen funna utan en präst. Men, orsak av dessa taktiker skapade en stark reaktion tillsammans med katolikerna i landet mot regeringen, Kulturkampf blev avspänd. Bismarck ignorerade förslaget från Nationalliberalerna, som hade lett honom in i denna kampanj och återhållsammade Kulturkampf steg för steg och slutligen tog han bort det helt. Hela denna kampanj resulterade i ingenting annat än förtryck av troende tyska katoliker och fördärvade landets förnuft av social välbehållande. Många historiker tror idag att det var ett fiasko som spreds ut över Tysklands mening av social säkerhet. Dessutom, efter att Tyskland hade flaggat denna Kulturkampf som omfattade Österrike, Schweiz, Belgien och Holland, som skapade stora sociala spänningar i dessa länder. Det intressanta är att notera att det var frimurarnas intellektuella som lockade Bismarck in i denna riktning. The Catholic Encyclopaedia berättar: Men de (frimurarna) säkerligen främjade den rörelse vilket Prussia gradvis blev den tyska statens ledare, ansågs av dem som ”representativ och beskyddaren av modern evolution” mot ”ultramontanism,” ”trångsynthet,” och ”påvlig makt.” De även anstiftade ”Kulturkampf.” Den berömda juristkonsulten och frimurare Grandmaster Bluntschli, var en av de främsta upprormakarna i denna konflikt, han även väckte upp Swiss ”Kulturkampf”... Tyska Frimurare satte fram outtröttliga ansträngningar i att utöva en avgörande influens på hela livet av nationen genom hållingen av frimurarnas principer, de bibehöll en evig tystnad ”Kulturkampf.” Principen betyder som så att de använde sig av populära liberaler, konferenser, anslutning av likasinnade föreningar och institutioner, kreationer var nödvändiga av nya institutioner vilket Frimurarnas ande lätt kunde komma in och tränga sig igenom nationen. Detta är, oaktat av fakta om att Kulturkampf blev stoppad officiellt av Bismarck, det var likväl fortsatt av frimurarna, som en pågående anti-religiös propaganda kampanj riktad mot samhället i helhet. Den bittra frukten av denna strävan var upprepad under 1920-talet: Nazister vars mål att konvertera Tysklands nation tillbaka till deras före-kristendomens hedendom, gradvis vann styrka och kom till makten under 1933. En av de viktigaste aktioner av Nazisterna var deras upptagande av en andra Kulturkampf mot religiösa myndigheter. Den amerikanska kommentatorn Elbridge Colby förklarar att ”Nazister öppnade en ny Kulturkampf mot den katolska kyrkan, fängslade präster och avsatte biskopar; till skillnad från 1874, hur som helst, Hitler dessutom gick mot de etablerade Protestanterna.” I korthet, aktiviteterna av Frimurarna att främja samhället från religion gav resning till en av historiens mest brutala diktatorer, Nazisternas ”Reich,” och drog med sig världen in i Andra Världskriget vilket 55 miljoner människor miste sina liv. Sträven mot religionen i Italien Till "Den Globala Frimureriet" framsida