Med tanke på dess utveckling i den islamska världen, distanserade sig detta sällskap från grunden av Islamisk lära. De var influerade av forna grekiska filosofer vilket uttrycks av hjälpmedlet av ett mystisk symbolism. Selami Isindag fortsätter:

Detta sällskap bottnar i den Ismaili sekt och dess grundorsak var att göra religiösa dogm begriplig av allegoriska och symboliska förklaringar. Dess filosofi var influerad av Pythagoras och Platon. Att bli medlem i denna hemliga sällskap så blev personen först förberedd av mystiska instruktioner och senare renade från fåfäng religiös tro och dogm. Senare blev han familjär med de filosofiska och symboliska metoderna. Sådana invigda som passerade genom hans nybörjarskap var ibland satt i träning av neo-platoniska idéer och sedan kunde han påbörja med kemi, astrologi och nummerlogi, vetenskapen av nummerenas innebörd. Men all denna kunskap var hemlig och lärdes endast ut till dem som var värda att mötta detta. Så, frimureriets uppkomst är baserad på dessa fundament. Några av de symboliska betydelse av dessa element var till motsatt till vetenskap, logik och överlever än idag på olika ställen i ritualerna.

Orden som är citerade ovan, ”renade från fåfäng religiös tro och dogm” betyder att initieringar var gjorda att ställa sig bort ifrån religion. Det är hur frimuraren Isindag definierar religion. Hur som helst, som vi förklarade i en tidigare sektion, ”fåfäng tro och dogm” är en eufemism detaljerat till frimureriets filosofi. Man måste känna igen att Frimurarna eller andra materialistilska grupper uttrycker sådana anti-religiösa idéer utan logiska berättigande; de vilar endast på propaganda och antagande. Eftersom de inte kan rikta stark kritik mot religionen rationalitet, tillgriper de dessa metoder av antagande och ord utvalda att skapa en speciell psykologisk effekt.

Från citatet ovan kan vi lära oss om Ikhawan as-Safá, en parallellt sällskap till Frimurarna i den Islamska världen, som bar på en aktivitet som mycket påminner om dagens moderna frimureri. Deras metoder var att ansluta sig till hednisk filosofi istället för sann religion, att uttrycka dess filosofi genom symbolikens meningar, och att introducera dessa hemliga filosofin till dess medlemmar gradvis.

I Islams historia har det funnits olika tänkare som på denna väg distanserat sig från Islam, och blev influerade av de forna grekernas materialistilska och evolutionära mytologier. Faktum är att denna skola av antaganden, äcklades och vägrades dess arbete av den välkända islamska skolan Ghazali då den hade en frimurares karraktär. I hans arbete med titeln Al-Mungidh min al-Dalal (befrielsen från felaktigheter), Ghazali kritiserade direkt Ikhwan as-Safás sällskap och förklarade att deras tankar är en korrupt filosofi influerad av de forna grekernas idéer. Och i hans arbete med titeln Fedaih-ul-Batinniyye, demonstrerar han de perversiteter av dess lära av denna Ismailitiska sekt, vilket Ikhwan as-Satá tillhör.