Tempelriddarna, eller deras fullständiga namn, ”De fattiga soldaterna av Jesus Kristus och Salomons tempel” grundades 1118, 20 år efter att korsfararna hade tagit över Jerusalem. Grundarna till denna order var två franska riddare, Hugh de Payens och Godfrey de St. Omer.
Till en början var de nio medlemmar, men ordern växte. Valet att namnge sig till Salomons tempel var eftersom deras bas befann sig på tempelberget där ruinerna av dess tempel hade funnits. På samma plats som Klippdomen, (Qubbet as-Sakhrah) fanns.

Tempelriddarna kallade sig själva för ”de fattiga soldaterna” men inom kort så blev de mycket rika. Kristna pilgrimer kom från Europa till Palestina, var under kontroll av denna order och av deras pengar blev de mycket rika. Dessutom så satte man för första gången upp en check och kredit system, likt ett banksystem. Enligt de brittiska författarna Michael Baigent och Richard Leigh, så skapade de en form av medeltida kapitalism, vilket ledde till ett modernt banksystem genom deras intressebaserade transaktioner. Det var Tempelriddarna som var grundorsaken till korstågens attacker och mord på muslimer. Av denna orsak dömde Tempelriddarna till döden för de mord de hade utfört av den store islamiska krigaren Saladin, som bemästrade korsfararnas arméer 1187 i slagen om Hattin, och befriade Jerusalem. Men han frigav även ett stort antal kristna.

Även efter Tempelriddarna hade förlorat Jerusalem och lidit av stora förluster så fortsatte ordern att existera. Och trots att de inte hade kontroll över kristen närvaro i Palestina, så intog de makt i Europa. Först i Frankrike och sedan andra länder, de blev en stat i staten.

Det är inget tvivel om att deras politiska makt skapade svårigheter för monarkier i Europa. Men det fanns även andra aspekter av Tempelordern som inte gjorde saken enklare. Ordern hade stegvist tagit avstånd från kristen tro, och under sin tid i Jerusalem, tagit till sig ett antal konstiga och mystiska läror. Det fanns även rykten om att de organiserade konstiga riter som kan hänvisas till dessa läror.

Slutligen, år 1307 beslutade den franska kungen Philip le Bel att arrestera medlemmarna av ordern. Man lyckades tillfångata de flesta av dem, men några lyckades fly. Många av dom tillfångatogs av påven Clement V, som också följde efter i jakten. Följande period av förhör och rättegångar erkände många i Tempelordern om deras tro, att de hade lämnat den kristna läran och förolämpat Jesus under deras mässor. Slutligen blev ledarna av Tempelriddarna, som kallades för ”grand master” avrättade. Först ut blev den viktigaste, Jacpes de Molay år 1314 dömd av kyrkan och kungen. De flesta av dess medlemmar blev satta i fängelse och ordern upplöstes, officiellt försvann de.

Några historiker har en strävan att måla upp rättegångarna om Tempelordern som en konspiration, att kungen av Frankrike framställde riddarna som oskyldiga. Men detta antagande och tolkning faller på många punkter.
Nesta H. Webster, en känd brittisk historiker med djupa kunskaper om okult historia analyserar dessa antaganden i hennes bok, ”Secret Societies and Subversive Movments”. I enlighet med Webster, syftet med att frikänna Tempelriddare från kätteri som de hade erkänt under rättegången var orättvis. Först under förhören, trots vad de flesta har sagt, så blev inte alla Tempelriddarna torterade.

Erkännanden av Riddarna framställs som om de har kommit från ren fantasi, så som människor under tortyr frambringar? Detta är omöjligt att tro, de ceremonier och invigningar beskrevs i detalj från personer i olika länder och alla påminde mycket om varandra men uppenbarades i olika fraser. Hade offren blivit drivna till fantasi så skulle de säkerligen ha motsagt varandra och gråtit ut av smärta alla möjliga fantastiska riter som hade tagit plats i ordern för att tillfredställa de krävande. Men inte, varje deltagare beskriver samma ceremoni mer eller mindre komplett, vilket indikerar personligheten från talaren, och i helhet stämde överens med varandra.

Hur som helst, rättegången över Tempelriddarna slutade med att ordern förstördes. Men ändå, då ordern ”officiellt” slutat att existerat, så försvann den inte. Under det snabba tillfångatagandet år 1307, lyckades några tempelriddare att fly och dolde sina spår. Enligt en teori baserad på olika historiska dokument, så flydde ett betydande antal av dem till den enda kungadömet i Europa som inte stod under katolska kyrkans styre, Skottland. Där tillkännagavs de skydd från den skottiska kungen Robert the Bruce. Något senare, hittade de en lättillgänglig metod att förklä sig och för att fortsätta deras orders existens. De infiltrerade den viktigaste gille i den medeltida ”British Isles-the wal builders lodge”, och slutligen tog full kontroll över denna loge.

"The wall-builders lodge", ändrade sitt namn i deras nya ledning till ”Masonic Lodge”. The Scottish Rite är den äldsta av Masonry, och har funnits ända sedan trettonhundratalet, då Tempelriddarna sökte skydd i Skottland. Deras namn har givits till de ledare i Scottish Rite är titulerade efter gamla riddare från Tempelordern. Dessa används än idag.

I korthet, Tempelordern försvann inte, deras filosofi, tro och ritualer praktiseras fortfarande klädd under Freemansonry´s. Dessa teorier har stöd från många historiska bevis och accepteras idag av många västländska historiker. Om de är Freemasons eller inte, i vår bok, "The New Masonic Order", går vi in i detalj på bevisen.

Teorier som härleder Masonrys rötter till Tempelordern refereras ofta till en medlemstidning. En av tidningarna heter Mimar Sinan, (en utgivning av en turkisk Freemasons), vilket beskriver relationen mellan Tempelordern och Fremasonry med dessa ord:

År 1312, när den franska kungen, under press av Kyrkan, stängde Tempelordern och gav dess position till riddarna av St. John i Jerusalem. Aktiviteten av Tempelordern upphörde inte. En större majoriteten av Tempelriddarna flydde till Freemasonic logen, som opererade i Europa på den tiden. Tempelorderns ledare, Mabeignac, med några andra medlemmar sökte skydd i Skottland beklädd av en Wall Builder under namnet Mac Benach. Den skottiska kungen, Robert the Bruce, välkomnade dem och tillät dem att utöva stora influenser över The Masonic logen i Skottland. Som ett resultat, den skottiska logen vann viktiga krafter och idéer.

Idag använder Freemasons namnet Mac Benach med respekt. Den skottiska Masons, intog Tempelorderns arv och återlämnade den till Frankrike många år senare och etablerade en bas där från den skottiska ordern.

Än en gång, Mimar Sinan presenterar mycket information om relationerna mellan Tempelordern och Freemasonry. I en artikel med titeln, ”Tempelordern och Freemasons,” står det att ”ritualerna av invignings ceremoni i Tempelordern är likt dem som presenteras idag i Freemasonry.” Enligt samma artikel, som en Masonry, medlemmarna av Tempelordern kallade varandra ”bröder”. I slutet av artikeln kan vi läsa följande: "Tempelordern och Masonics organisationer har influerat varandra till en kännbar existens. Även ritualerna av dess samfund är så lika varandra som om de har blivit kopierade från Tempelordern. Av denna respekt, Masons har en stor kännbarhet att identifiera sig med Tempelordern och det kan sägas att det som ses som Masonics hemligheter är en viktig omfattning ett arv från Tempelordern. Att summera, som vi säger i detta lilla försök, så är startpunkten av Freemasonrys kunglighet och mystiska linje härstammat till Tempelordern, och dess slutände tillhör Freemasons."

Slutligen, vi ser klart och tydligt att roten till Freemasonry [Frimurarna] sträcker sig tillbaka till Tempelordern och att Masons har adopterat dess filosofi till sin order. Masons själva accepterar detta. Men säkerligen, det viktiga för vår hänsyn är dess filosofi. Varför gick Tempelordern ifrån kristendomen och blev en kättisk order? Vad ledde dem till detta? Varför blev denna förändring i Jerusalem? Enligt Masonrys agenda, vad har den gett världen för effekter av denna filosofi som den tog från Tempelordern?

Till nästa avsnitt "Tempelherreordern och Kabbalah"

Till "Den Globala Frimureriet" framsida