Mitt namn är Majna Ciber Mihaljevic. Jag är 29 år gammal och kommer
från Bosnien-Hercegovina. Det är ett land som fram till 1992 var en del av
f.d. Jugoslavien. Där bodde jag de första 15 åren av mitt liv.
Jag är född som muslim men har inte alltid varit praktiserande. Jag är
uppvuxen i en kommunistisk familj (och stat, för den delen) där
religionen inte var något man strävade efter eller levde med.
Efter att jag och min familj, p.g.a. kriget och det faktum att vi var
muslimer till namnet, tvingades fly till Sverige började jag intressera
mig mer för religion och existentiella frågor. Det initiativet tog jag
själv, den var inte påtvingat från föräldrarna eller någon annan vuxen.
Idag, flera år senare, är jag en praktiserande muslim. Det har inte
gjort mig till en mindre integrerad medborgare. Tvärtom, så är jag en
aktiv del av det svenska samhället. Jag jobbar, betalar skatt, röstar och
är på andra sätt aktiv del av samhället genom olika ideella
organisationer. Trots detta likställer den svenska integrationsministern mig med
den mörka bilden av muslimer som inte minst målas upp av henne själv.
Nyamko Sabuni säger att hon vägrar att acceptera förtryck i religionens
namn. Hon säger sig som politiker ha rätt att spå in i framtiden och
hävdar att alla muslimska friskolor kan bli rekryteringsbaser för framtida
självmordsbombare. Hon har inga konkreta belägg eller argument för detta.
Nyamko Sabuni vill lagstifta om hur flickor/kvinnor får eller inte får
klä sig. Är det inte omvänd förtryck om man inte får ha på sig det man
själv vill och trivs bäst i. Om staten ska bestämma vad man får ha på
sig eller inte är inte det förtryck? Då blir man väl förtyckt i statens
namn!
Nyamko Sabuni hävdar konstant att de muslimska föräldrarna tvingar sina
barn att gå i religiösa skolor för att kontrollera och utöva makt över
barnen. Ett av hennes senaste uttalanden om detta kunde man se i
programmet Existens tisdagen den 20 februari 2007. Hon påstår att syftet med
valet av en religiös (muslimsk) friskola till sina barn definitivt inte
är utbildningen. Det visar bara på vilka fördomar integrationsministern
har om muslimer.
Dessutom säger hon att hon är övertygad om att majoriteten av muslimer
delar hennes uppfattning.
Till vår integrationsminister vill jag säga att jag är en av många
muslimer som definitivt inte delar hennes uppfattning. Jag är uppvuxen i
ett sekulärt land. Staten var fri från kyrkan/moskén och utbildningen
vilade inte på någon religiös grund.
Tyvärr så har vi det inte så i Sverige idag. Trots att staten är fri
från kyrkan vilar utbildningen på kristen grund. Läroplanen LPO 94 säger:
”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition
och västerländsk humanism sker detta (förmedling av de grundläggande
värden som vårt samhällsliv vilar på) genom individens fostran till
rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande”. |
Varför ska utbildningen i dagens sekulära Sverige behöva ha religiösa
inslag? Varför ska barn i dagens sekulära Sverige ha skolavslutningen i
kyrkan? Varför, i dagens sekulära Sverige, är inte skolan sekulär? Hur
kan man ens fundera på att förbjuda religiösa friskolor när man inte
har en sekulär att erbjuda istället?
Ta bort alla religiösa inslag och aktiviteter som kan förknippas med en
viss religion ur svenska skolan. Ta bort alla religiösa högtider. Då
kan vi börja diskutera avveckling av religiösa friskolor också. I annat
fall vill jag ha kvar dem!
Jag vägrar acceptera att staten ska bestämma över mina barn! Jag till
skillnad från vår integrationsminister vägrar acceptera förtryck i
statens namn!
Ska mitt barns utbildning grundas på någon religion så får det faktisk
vara på dess egen i så fall!
Majna Ciber Mihaljevic
2007-02-23