Skrivet av Dr. Ford Herman
Hämntat från Noorislam.net

Israel söker desperat efter någon som kan avväpna Hezbollah åt dem. Stämningen ser ganska uppgivet ut på västsidan. Israel skickar flygblad och skyller förstörelsen på "Hassan" (de judiska massmördarna har plötsligt blivt Hassan med Nasrallah) och bombar civila mål i hopp om att bryta ner civilbefolkningens motståndsvilja.

Hassan uppträder lugnt och sansad med Hezbollahs OCH Libanons flagga i bakgrunden och ställer sig helt bakom den libanesiska staten och dess krav på fullständig reträtt av IDF från Libanesisk mark (inkl Shab'a farmen) och placering av libanesiska armén i södra Libanon. Samtidigt varnar Hassan terroristjudarna som bor Haifa för nya attacker och uppmanar de att utrymma staden. Hassan brukar hålla vad han lovar.

Israel vet redan att slaget är redan förlorat, militärt, moraliskt, diplomatisk. Att bestämma sända ytterligare trupp för att avancera in i Libanon är bara en tom gest. Ett självmordsuppdrag. Samtidigt meddelar IDF att de kan behöva minst en månad för att rensa upp i södra Libanon (upptill Litanifloden kan det förmodas) för att röja hotet från raketattacker. Alla vet att dena invasion aldrig kommer och är en bluff. Blir den av så får israelerna räkna med ett utsiktslöst och mardrömslikt krig som kan vara i evighet och kosta hundratals judesoldater livet. Vad Israel går och hoppas på är ett internationellt intitiativ för att rädda ansiktet. Men vad jag kan se så bevittnar vi början på det definitiva slutet på Israel som koncept. Denna gång ska judarnas stat inte få komma undan. Enough is enough.

Juderegimens militärer försöker desperat förklara sin prekära situation för amerikanka och brittiska TV-stationer. Att någon annan en enbart den libanesiska armén måste avväpna Hezbllah och att det måste till en internationell styrka i södra Libanon för att sköta den uppgiften. Att Iran och Syrien måste sluta förse Hezbollah med raketer och avfyrningsanordning. Detta, samtidigt som judiska kommnentatorer att 2/3 av Hezbollahs missilkapacitet är utslaget och över 400 av dess soldater har elominerats. Judarna är ursinniga över att Hezbollah inte medger de förluster som tillskrivs organisationen. Allt som avfyrats mot Israel tillhör alltså en resterande tredjedel och IDF soldaterna stupar till följd av det som återstår av Hezbollah.

Listan på judarnas krav och önsketänkande kan göras långt. Samtidigt ses hoppfulla tecken i arabvärlden. Hassan är populärare än någonsin; en suvären fältherre, en suverän strateg och diplomat samt en fantastisk retoriker. Nasrallah har fyllt tomrummet efter Nasser i vanliga arabers hjärtan. Medan Israel har fullständigt spårat ur har Nasrallah fullständigt gått hem i arabiska hjärtan. Hatet mot israel-judarna är obeskrivligt, ingen varelse av kvinna född vill kännas vid dem och ingen kommer att sakna dem när de inom en snar framtid försvinner ur mellanösterns karta.

Självklart kommer terrorist-judarna att vålla Libanon än mer skada, men ur militär och politisk synpunkt är juderegimen att betrakta som ett avslutat kapitel. Om USA och Europa fortsätter att ge terroirist-judarna mera tid för att förstöra Libanon än mer kommer också de att drabbas av arabiskt vrede. Den judiska statsterrorismen får inte fortsätta eller komma undan ostraffat. Det libanesiska folkets lidande har ett pris som de judiska förbrytarna måste betala. Judestatens uppbackare i väst får nog snart bestämma sig hur de vill ha det; om de vill göra israeljudarna sällskap in i historiens soptunna nu eller något senare. Ärligt talat ser jag ingen större framtid för västmakterna med USA, England och Frankrike i spetsen heller. Kan dessa västmakter utverka ett villkorslöst eldupphör inom 72 timmar (alltså utifrån det krav som Seniora framfört) har de kommit billigt undan. Västmakterna kan be till gudarna (Jupiter och Baccus i Baalbeck i Beka-dalen duger gott) att Hezbollah inte utsätter Haifa för en ny massiv raketregn.