Awliya (heliga) personerna talar inte ofta, men när de talar så bär varje ord en djup betydelse. När Det Islamiska samfundets Högsta Ledare utfärdar ett meddelande till världen, ett meddelande fullt av bedrövelse och sorg, ett meddelande med ett blödande hjärta för de förtryckta och oskyldiga barnen och kvinnorna i Qana i Libanon, ett meddelande som fördömmer de tysta betraktarna av denna pågående massaker från sionisterna, ett meddelande med djupa böner för de jublande Mujaheedin som strider mot Islams fiender, ett meddelande till människor som oss som är för involverade i våra världsliga saker och har inte tid att tänka på dessa avskyvärda brott, ett sådant meddelande borde skicka rysningar genom vår ryggrad.

Jag har ingen avsikt att analysera vad Ledaren sade i sitt meddelande; hans meddelande var klar och tydlig. Han pekade ut de historiska fakta för den kriminella triangeln som är involverad i dessa massaker. Som vi reciterar i våra Ziyarat (vitsord), samma entiteter presenterades av Ledaren, Zalimeen (förtryckarna) som är amerikanerna, Qatileen (Mördarna) som är dessa "israeliska" sionister och de som har fört detta till ett sådant stadie är Saqiteen (De tysta betraktarna), dessa är de impotenta Muslimsk-arabiska ledarna och de så kallade försvararna av mänskliga rättigheter som FN och andra organisationer. Detta meddelande var en uppväckelse meddelande från denna stora Mujahed Imam Khamenei, som bokstavligt talat kommer och ut skakar axlarna hos de som sover för att väcka så att de reser sig mot dessa grymheter. Men kommer dessa döda ledare att vakna? Varför är de döda? Varför fördömmer de inte ens med ord? Varför kan de inte uttala något mot "Israel" eller Amerika? Istället har de talat emot Hizbollah inom vissa saker, varför?

Två fundamentala problem föreligger detta så att vi förstår orsaken bakom denna impotens; Jag ska inte säga att de sover. En sovande person är en som är ovetande om vad som försigår kring honom, men en impotent person är en som har möjligheten och även önskemålet, men bidrar fortfarande inte, han har förlorat sin möjligheten att bidra på grund av vissa av hans handlingar.

Det första fundamentala problemet med dessa nationer som är döda är att dessa nationer är under diktaturiska regimer. Imam Husayn(A) pekade mot samma problem, i hans brev som han skickade med Muslim ibn Aqil(A) till Kufas folk. I denna historiska brev, nämnde han att ni har erkänt er lojalitet genom att skicka mig dessa inbjudan med era brev, men har era stamledare samma åsikter? Och exakt detta är vad som hände. Muslim ibn Aqil(A) förrådes eftersom dessa ledare fick deras folk ifrån honom och isolerade honom. Problemet med ett sådan typ av ledarskapdel och även med Ummah är Rädsla; detta är den andra fundamentala problem bakom att man förblir likgiltig till pågående massaker inför ens ögon.

Rädsla för en tyrann är något som försvagar en människas tro. En samhällsledare eller nationsledare som inte håller fast vid de Gudomliga kriterierna för ledarskap gjuter sig i tron, så kommer de alltid att vara bekymrade över deras positioner, berömmelse och luxiösa liv. För dem är den viktigaste plikten att säkra deras positioner, och om de genom att behålla sina positioner kan göra något så gör de det. Detta är exakt vad som händer de arabiska nationernas ledare. De har under en period omvandlat sig till ett sådant liberalt islamiskt liv, att deras prioriteter i livet har ändrats. De tävlar med västvärlden nu. De vill göra Mellanöstern som Europa och USA, med vissa Islamiska delar.

Deras mål är att göra Dubai till den bästa turistmetropolen,


Riyadh till den stad med mest häpnadsväckande byggnader,


Qatar formas till Mellanösterns modernaste stad,


Abu Dhabi till Förenade Arab Emiraternas Manhattan och så fortsätter det.

Så vem kommer att bosätta dessa platser? definitivt inte fria människor, utan antingen djur eller slavar.

När en nations utveckling är fullständigt materialistiskt, då kommer sådana nationer aldrig att resa sig när det förs andliga kallelser, de kommer endast att resa sig när det finns ekonomiska katastrofer. Men dessa ledare har glömt, att ju mer de är likgiltiga till det nuvarande situationen, finns det fortfarande en chans att en stor mängd av deras befolkning som har den mänskliga värderingarna levande, det är dessa massor som de förslavat och som en dag kommer att resa sig mot dem. Och som Den Högsta Ledaren sade, ju mer grymheterna pågår, så kommer det väcka Det Muslimska Ummahs ilska, och denna påtryckning av ilska kommer att samlas och måste frigöras någonstans. Den första platsen som de kommer släppa loss det är på deras egna ledare. Dessa arabiska ledare förhindrar även fredliga anti-"israeliska" demonstrationer. I Förenade Arab Emiraterna har människor inte tillåtelse att demonstrera, de har inte tillåtelse att predika mot Amerika i deras moskeér och Shia är speciellt begränsade att tala om Imam Khumayni(A) i deras center. Och vi Shia befinner oss i en sådan patetisk stadie att vi ger denna rädsla namnet "religiös diplomati", Taqiyya eller visdom. Huvudmålet bakom denna bannlysning är att förhindra utvecklingen av revolutionära tankar som skulle resultera i en revolution. Men dessa revolutionära tankar kan också utvecklas genom naturliga saker såsom denna pågående förtryck.

Grubbla över meddelandet som den Högsta Ledaren framförde till Det Islamiska samfundet. Tro inte att du är en revolutionär person bara genom att ha en poster på Imam Khamenei hängande på väggen hemma, handla istället enligt det han säger.

Han har bett oss vid dessa tider att göra vad vi kan för att stödja de modiga Mujahedin i Hizbollah; han vill att vi kommer ut som en enad front. Detta är den bästa tillfällen att jobba på Shia-Sunni enighet, när både känner samma smärta, då är det tid nog att denna smärta för de förtryckta och hatet mot "Israel" förenar oss så att vi kan strida tillsammans som en armé mot fienderna. Vi bör inte förvånas över att Sunnis kommer att demonstrera för Hizbollah mer än Shias, Shias kommer att vänta på deras Marja e Taqleed att utfärada en Fatwa för att se om det är halal eller haram att stödja Hizbollah och om Jihad endast är obligatoriskt för libaneser, araber, iranier eller även urdu talande människor. Varför inte, när våra liv är upptagna med världsliga saker, så faller kropparna i Libanon, Mujahedin kämpar med allt de har på fronten och vi är upptagna med våra fester, bröllopscermonier, bespisning, picknick och ledigheter. För oss är livet normalt, när vi hör nyheterna uttrycker vi ett fåtal "uff", "ah" ett fåtal sekunder och några minuter av sorg och ett par uttryckande av bekymmer framför andra. Hur mycket blöder vi på insidan på grund av dessa händelser? Om de gör att vi blöder på insidan då måste detta manifesteras genom våra handlingar. Detta är inte något jag pratar om bara, detta är den typen av av liv speciellt i arabvärlden och den högre medelklassen samt överklassen i våra samhällen används alla för all komfort i livet, då kan vi inte verkligen känna medlidande för sådan förtryck.

Det är beklagande att varje känsla för uppvaknande som uppkommer idag i det Muslimska Ummah är efter att ha set dessa tragiska scener av brutalt mördade barnskroppar. Har våra hjärtan blivit så hårda att vi endast vaknar när oskyldiga själar slaktas. Kan inte våra fitras (medfödda natur) vakna upp innan dessa sionister konspirerar för att förgöra Islam? När de reser anti-Jihad slogan, så var vi upptagna med att försvara det genom att säga att Islam är en fredlig religion. Idag sade Ledaren öppet, uppenbart och tydligt till det Muslimska Ummah att oavsett vad ni gör, är lösningen hängiven motstånd, om du viker dig för deras påtryckning, kommer det att fortsätta att kräva mer och mer från dig och fortsätta med att förödmjuka dig. Hizbollahs krig är värdighetens krig gentemot förödmjukning. Ett krig som förs med slogan "Förödmjukelse är inte acceptabelt (Haihaat minna zilla))". Endast de som har värdighet inom sig kommer att med sann mening att stödja detta krig, de som är förberedda eller som redan lever ett liv under förödmjukelse kommer inte att bry sig och kommer att vara likgiltiga.

Detta är vart de som är likgiltiga står, förödmjukade i detta liv och i nästa och vart står Mujahedin? Är det inte en stor prestige att den Högsta Ledaren skickar hälsningar till Hizbollahs krigare? Vilken ansedd status de har nått, de kommer att vara i samma rank som Martyrerna från Karbala på Domedagen. Tänk bara vilken underbar taufeeq (möjlighet) från Allah att strida i isolation mot Islams största och mäktigsta fiendes armé. Sådana välsignelser ges endast Allahs verkliga vänner, och det är vad Hizbollah är, Guds Parti, Guds vänner, Guds älskade, Guds sanna tjänare.

Det är tid att vi grubblar över våra handlingar och speciellt vårt stöd och roll i denna kris. Våra plikter slutar inte med att endast skicka nyheter och bilder på nätet, detta är minimum för att visa att vi är åtminstone bekymrade litegrann, och plikterna är bortom detta. Nästa steg är att bidra med finansiellt stöd. Bidra med hjälp via Iran endast, eftersom det inte är bara mediciner och mat som är nödvändigheter, de behövs för att rädda livet på människor, men det är mer bortom detta som krävs för att fortsätta motståndet och det behöver bidrag. Varje peng du kan spara och bidra till denna sak, kan sluta med att rädda liv eller ta ett "israeliskt" liv. Låt oss komma ut från våra luxiösa liv för en tid och vara seriösa. Se det som att vår Ledare har kallat till Jihad, det mesta vi kan göra utan att vara närvarande i Libanon kommer att vara åtminstone vara jämförbar med kampen som Hizbollah och det libanesiska folket leder.

Om Sunnis inte kan komma ut på gatorna med Hizbollah flaggor och bilder på Seyyed Hassan Nasrallah, då har vi Shias större ansvar att ta. Det är Rajab och Shaaban månaderna, månaderna med Meelad, Wiladat och bröllopscermonier. Orientera alla dessa händelser och samlingar till att väcka och röra vårt samfund. Vartän vi går, oavsett om folk gillar det eller inte, få de att inse att det inte är tid att dränka oss själva i världsliga saker. Det är inte som förr att vi kan fira Maloud e Kaba på 13:e Rajab på samma sätt som förr. Om vi verkligen vill behaga Amir al-Momineen(A) och sedan ge dessa firande färgerna av Intidfadha och Hamas. Måla gatorna med bilder på Hizbollah och Seyyed Hassan Nasrallah. Idag är den bästa tiden, att visa vad sann ledarskap är, vad riktig kamp mot fienderna är. Men detta är för dem som bär på smärta av förtryck, inte för de som inte ens kan kompromissa på en coca cola, glöm dem, låt de vara glada vart de än är; de kommer att vara likadana när Imam al-Zaman(AJ) påbörjar sin uppresning. Vissa av oss tillgriper den enklaste metoden för stöd, genom att recitera Duas. Dua är ett vapen för den troende, men ett vapen används på krigsfälten inte hemma inom fyra väggar. Dessa Duas, speciellt Dua Ahl ath-Thugor bör ladda oss att bidra med mer. Vi bör inte tro att bara genom att recitera Dua så är våra plikter över.

Må Allah välsigna dessa Mujahedin, Må Allah ge dem mer styrka och mod för att strida i detta krig, och Må Allah välsigna oss alla med Taufeeq för att bidra med så mycket som vi kan för detta Heliga Krig, Må Allah förunna denna känsla till Wali e Amrs efterföljare, den Högsta Ledaren för att åtminstone handla enligt hans meddelande och Må Allah förgöra "Israel" genom de förenade händerna av det Muslimska Ummah och bana väg för en tidig återkomst av vår Väntade Frälsare.


Skrivet av Ali Haider - 2006-08-10